Ordlista

Fackord inom el, regelverk och ekonomi, förklarat kort och tydligt.

Grundbegrepp

Ampere: SI-enhet för strömstyrka, mäter hur mycket elektrisk laddning som passerar en punkt per sekund. Betecknas med bokstaven A och är en av grundstorheterna inom elektriciteten.
Volt: SI-enhet för elektrisk spänning, det vill säga skillnaden i elektrisk potential mellan två punkter. I svenska bostäder är den vanliga fasspänningen 230 volt.
Watt: SI-enhet för effekt, alltså hur snabbt energi omvandlas eller överförs. Effekten i watt räknas fram som spänning multiplicerat med strömstyrka.
Ohm: SI-enhet för elektriskt motstånd. Ett högre motstånd i ohm innebär att en given spänning driver en mindre ström genom ledaren.
Fasspänning: Spänningen mellan en fasledare och nolledaren i ett elnät. I det svenska lågspänningsnätet är fasspänningen normalt 230 volt.
Trefas: Elsystem med tre fasledare där spänningen mellan faserna är högre än fasspänningen mot nolledaren, i Sverige normalt 400 volt mellan faserna. Används för kraftigare belastningar som elbilsladdning, elpannor och vissa köksmaskiner.
Enfas: Elsystem eller elgrupp som bara använder en av fasledarna tillsammans med nolledare. De flesta vanliga eluttag och belysningsgrupper i ett hushåll är enfasanslutna.
Nolledare: Ledaren som normalt håller samma spänningsnivå som jord och sluter strömkretsen tillbaka till elnätet. Den skiljer sig från jordledaren, som inte är avsedd att leda ström vid normal drift utan bara vid fel.
Jordledare: Ledaren i en elinstallation som är kopplad till jord och som ska föra bort strömmen säkert om ett fel uppstår, till exempel om en apparat blir strömförande. Den är en central del av skyddet mot elchock.
Faskabel: Den eller de ledare i en kabel som för fram spänningen från elcentralen till en förbrukare, till skillnad från nolledare och jordledare i samma kabel.
Kortslutning: Ett fel där ström tar en oavsiktlig väg med mycket lågt motstånd, till exempel mellan en fasledare och nolledaren eller jord, vilket ger en kraftig strömökning. Säkringar och automatsäkringar är dimensionerade för att snabbt bryta strömmen vid en kortslutning.
Överbelastning: Ett tillstånd där en elgrupp eller kabel belastas med mer ström under längre tid än den är dimensionerad för, vilket kan göra att ledningarna blir onormalt varma. Automatsäkringar löser ut för att skydda mot detta innan det uppstår en brandrisk.
Effekt: Den mängd energi som omvandlas eller överförs per tidsenhet, mäts i watt. Effekten i en elektrisk krets beräknas som spänning multiplicerat med strömstyrka.
Strömstyrka: Hur mycket elektrisk laddning som flödar genom en ledare per sekund, mäts i ampere. Ju högre strömstyrka en installation ska klara, desto grövre behöver kabelarean vara.
Spänningsfall: Den minskning av spänning som sker längs en kabel på grund av kabelns motstånd, särskilt märkbart vid långa kabeldragningar eller hög strömstyrka. För stort spänningsfall kan påverka hur utrustning fungerar i änden av ledningen.
Elcentral: Den centrala punkten i en fastighets elinstallation där huvudsäkring, mätare och gruppsäkringar eller automatsäkringar samlas, och där elnätet fördelas ut till bostadens olika elgrupper. Kallas ibland säkringsskåp.
Huvudsäkring: Den säkring som begränsar den totala strömstyrka en fastighet får ta ut från elnätet, och som avgör storleken på elabonnemanget. Storleken på huvudsäkringen påverkar både nätavgiften och hur mycket effekt som samtidigt kan användas i fastigheten.
Elmätare: Utrustningen som mäter hur mycket elenergi en fastighet förbrukar, vanligtvis i kilowattimmar. Elnätsägaren ansvarar för mätaren, medan elhandelsbolaget använder mätvärdena för fakturering.
Elabonnemang: Avtalet med elnätsägaren som reglerar hur mycket effekt en fastighet får ta ut, kopplat till storleken på huvudsäkringen. Ett större elabonnemang ger högre kapacitet men innebär också en högre fast nätavgift.
Elnät: Det ledningssystem som transporterar el från kraftproduktion till slutanvändare, uppdelat i regionnät, lokalnät och den servisledning som ansluter en enskild fastighet. Elnätsägaren, inte elhandelsbolaget, äger och underhåller själva ledningarna.
Elinstallation: Samlingsbegrepp för det fasta elsystemet i en fastighet, från servisledning och elcentral till uttag, belysningspunkter och fast ansluten utrustning. Arbete på en elinstallation kräver behörighet enligt elsäkerhetslagen.
Kopplingsdosa: En dosa där kablar skarvas eller grenas i en fast installation, ofta dold i vägg eller tak. Kopplingsdosor ska alltid vara åtkomliga för inspektion och får inte gjutas in eller täckas permanent.
Skarvdosa: En dosa avsedd specifikt för att skarva två eller flera kabeländar på ett säkert och åtkomligt sätt, till skillnad från en kopplingsdosa som ofta även rymmer avgreningar till flera kretsar.
Jordning: Att koppla en elinstallation eller en metalldel till jord, så att en eventuell felström leds bort säkert i stället för att göra utrustningen strömförande. Jordning är en grundläggande del av skyddet mot elchock.
Potentialutjämning: Att koppla samman metalldelar i en byggnad, till exempel rör och armering, så att de alltid har samma elektriska potential. Det minskar risken för farlig spänningsskillnad mellan olika ledande delar om ett elfel uppstår.
Isolering: Det material som omger en ledare och hindrar strömmen från att komma i kontakt med omgivningen eller andra ledare. Skadad eller åldrad isolering är en vanlig orsak till elfel och ökad brandrisk.
Ledningsarea: Tvärsnittsarean på en ledare, mäts i kvadratmillimeter, och avgör tillsammans med kabeltyp och installationssätt hur hög strömstyrka kabeln säkert klarar. En grövre ledningsarea krävs för högre strömstyrka eller längre kabeldragningar.
Kabeltyp: Beteckningen för en kabels konstruktion och egenskaper, till exempel antal ledare, isoleringsmaterial och om den är avsedd för inomhus- eller utomhusbruk. Rätt kabeltyp väljs utifrån var och hur kabeln ska installeras.
Nätfrekvens (50 Hz): Antalet gånger per sekund som växelströmmen växlar riktning fram och tillbaka i det svenska elnätet, alltid 50 hertz. De flesta elektriska apparater i Sverige är konstruerade för denna frekvens.
Växelström/likström: Växelström (AC) skiftar riktning periodiskt och är den strömtyp som används i elnätet och de flesta hushållsinstallationer, medan likström (DC) flödar i en riktning och används bland annat i batterier och viss elektronik. Vissa apparater, som elbilar och solcellssystem, omvandlar mellan de två strömtyperna internt.

Regelverk

Elsäkerhetslagen: Elsäkerhetslagen är den svenska lag som reglerar krav på elektriska anläggningar och elektrisk utrustning, med syfte att förebygga person- och sakskada samt störningar i elöverföringen. Den ställer bland annat krav på vem som får utföra elinstallationsarbete åt andra.
Elsäkerhetsverket: Elsäkerhetsverket är den svenska myndighet som ansvarar för elsäkerhet och elektromagnetisk kompatibilitet. Myndigheten för register över elinstallatörsföretag och behöriga elinstallatörer, och utövar tillsyn över att elsäkerhetsreglerna följs.
Auktorisationsbevis: Ett auktorisationsbevis visar att en elinstallatör har den behörighet som krävs för att utföra elinstallationsarbete. Ett seriöst elinstallationsföretag ska kunna visa upp sin registrering hos Elsäkerhetsverket och den behörighet som gäller för det arbete som ska utföras. Läs guiden: Checklista: så väljer du rätt elektriker
Egenkontroll: Egenkontroll innebär att elinstallationsföretaget själva kontrollerar och dokumenterar att ett utfört elarbete uppfyller gällande krav innan det tas i bruk. Det är en del av det systematiska kvalitetsarbete som ett registrerat elinstallationsföretag ska bedriva.
Elinstallatörsföretag: Ett elinstallatörsföretag är ett företag som är registrerat hos Elsäkerhetsverket för att utföra elinstallationsarbete åt andra. Registreringen är kopplad till att företaget har tillgång till personal med rätt behörighet och ett fungerande egenkontrollprogram.
Behörighet A/B: Behörighet A och B är begrepp som används för att beskriva olika nivåer av elinstallatörsbehörighet i Sverige, kopplade till vilken typ och omfattning av elinstallationsarbete en elinstallatör får utföra. Vilken behörighet som krävs beror på uppdragets art och omfattning.
Starkströmsföreskrifterna: Starkströmsföreskrifterna är en äldre benämning på tekniska föreskrifter som reglerat hur starkströmsanläggningar ska utföras för att vara säkra. Innehållet har över tid ersatts och kompletterats av senare regelverk och standarder på området.
Elinstallationsreglerna (SS 436 40 00): Elinstallationsreglerna är den tekniska standard som elinstallationsarbete i Sverige förväntas följa. Den beskriver hur elinstallationer ska utformas och utföras för att vara säkra, och ligger till grund för hur ett elinstallationsföretags egenkontroll utformas.
Anmälningsplikt: Anmälningsplikt innebär att vissa elinstallationsarbeten måste anmälas till berörd part, till exempel elnätsägaren, innan eller efter att arbetet utförs. Syftet är att säkerställa att elnätet och anläggningen hanteras på ett säkert sätt.
Färdiganmälan till nätägare: Färdiganmälan till nätägare innebär att elinstallatören meddelar det lokala elnätsföretaget när ett elinstallationsarbete som påverkar anslutningen till elnätet är klart, till exempel vid installation av laddbox eller ändring av huvudsäkring. Nätägaren kan då uppdatera sina uppgifter om anläggningen.
Ibruktagande: Ibruktagande är det steg där en ny eller ändrad elinstallation tas i drift efter att den kontrollerats och bedömts säker att använda. Det sker normalt i samband med elinstallatörens egenkontroll av det utförda arbetet.
Riskbedömning: En riskbedömning innebär att elinstallatören identifierar och bedömer risker kopplade till ett arbete innan det utförs, till exempel risker vid arbete nära spänningsförande delar. Bedömningen ligger till grund för hur arbetet planeras och genomförs säkert.
CE-märkning: CE-märkning visar att en produkt, till exempel elmateriel eller en laddbox, uppfyller de krav som gäller inom EU för säkerhet och prestanda. Elinstallatörer förväntas använda korrekt märkt material vid installationer.
Typkontrollintyg: Ett typkontrollintyg intygar att en viss typ av produkt eller komponent har testats och uppfyller de krav som gäller för produkttypen. Det kan efterfrågas som del av underlaget vid installation av viss elmateriel.
Elrevisionsbesiktning: En elrevisionsbesiktning är en genomgång av en befintlig elanläggnings skick och säkerhet, ofta inför en större renovering, ägarbyte eller som del av periodiskt underhåll. Besiktningen resulterar i en bedömning av vad som behöver åtgärdas.
Brandskyddskontroll: En brandskyddskontroll av elanläggningen fokuserar på sådant som kan öka risken för elbrand, till exempel skadad kabeldragning, överbelastade grupper eller föråldrade komponenter. Den kan ingå som en del av en bredare elbesiktning.
Konsumenttjänstlagen: Konsumenttjänstlagen reglerar förhållandet mellan näringsidkare och konsument vid tjänster som utförs på exempelvis en bostad, däribland elinstallationsarbete. Lagen ger konsumenten vissa rättigheter kring hur arbetet ska utföras och vad som gäller vid fel.
Reklamationsrätt: Reklamationsrätt innebär att du som kund har rätt att påtala fel eller brister i ett utfört elarbete inom en viss tid efter att arbetet slutförts, och att företaget då ska åtgärda felet. Rätten följer av konsumenttjänstlagen vid arbete som utförs åt en privatperson.
Ansvarsförsäkring: En ansvarsförsäkring täcker skador som kan uppstå till följd av fel i ett utfört elarbete. Ett seriöst elinstallationsföretag har normalt en ansvarsförsäkring som en del av sin verksamhet.
Anmälan vid egen elinstallation: Vissa enklare elinstallationsarbeten får i undantagsfall utföras av den som äger anläggningen själv, men kan då behöva anmälas till elnätsägaren beroende på vad arbetet gäller. De allra flesta fasta elinstallationer omfattas dock inte av detta undantag.
Förbud mot egen elinstallation: Som huvudregel får fast elinstallationsarbete i en bostad bara utföras av den som har rätt behörighet, inte av ägaren själv om denne saknar sådan behörighet. Syftet är att minska risken för elolyckor och elbränder till följd av felaktigt utförda installationer.
Fast/rörlig installation: Fast installation avser elinstallationer som är permanent monterade i en byggnad, till exempel en elcentral eller indragen kabel, medan rörlig installation avser sådant som kan flyttas, till exempel en sladd med stickpropp. Kraven på vem som får utföra arbetet skiljer sig åt mellan de två.
Skyddsklass: Skyddsklass beskriver hur en elektrisk produkt eller installation är utformad för att skydda mot elchock, till exempel genom jordning eller dubbel isolering. Rätt skyddsklass väljs utifrån var och hur produkten eller installationen ska användas.
IP-klass: IP-klass anger hur väl en produkt eller installation tål inträngning av damm och vatten, angivet med två siffror, till exempel IP44. Utomhusinstallationer och installationer i våtutrymmen kräver normalt en högre IP-klass än installationer inomhus i torra utrymmen. Läs guiden: Utomhusbelysning och rätt kapslingsklass (IP)
Barnsäkring av eluttag: Barnsäkring av eluttag innebär att uttaget är utformat eller kompletterat så att det är svårare för barn att komma i kontakt med spänningsförande delar, till exempel genom skjutbara skydd i uttaget. Moderna eluttag som säljs i Sverige är normalt barnsäkrade som standard.
Testknapp jordfelsbrytare: Testknappen på en jordfelsbrytare används för att kontrollera att den fungerar som den ska, genom att simulera ett fel och se att strömmen bryts. Det rekommenderas att testa jordfelsbrytare med jämna mellanrum för att säkerställa att skyddet fungerar när det verkligen behövs.
Konsumentverkets riktlinjer: Konsumentverket ger ut allmänna råd och riktlinjer som rör konsumenters rättigheter vid köp av tjänster, däribland vad som är rimligt att förvänta sig av en offert och hur reklamationer bör hanteras. Riktlinjerna kompletterar konsumenttjänstlagen.
Behörighetsomfattning: Behörighetsomfattning beskriver vilken typ och storlek av elinstallationsarbete en elinstallatör eller ett elinstallationsföretag har rätt att utföra utifrån sin registrerade behörighet. Ett företag ska bara åta sig uppdrag som ligger inom sin faktiska behörighetsomfattning.
Elinstallatörsregistret: Elinstallatörsregistret är det register hos Elsäkerhetsverket där elinstallationsföretag och deras behöriga elinstallatörer finns upptagna. Registret gör det möjligt för en kund att kontrollera att ett företag faktiskt har rätt att utföra elinstallationsarbete.
Anläggningsintyg: Ett anläggningsintyg är ett dokument som intygar att en elanläggning eller del av den är utförd och kontrollerad enligt gällande krav. Det kan efterfrågas exempelvis vid försäljning av en fastighet eller vid anslutning till elnätet.

Installation & produkter

Jordfelsbrytare: En jordfelsbrytare är en skyddsanordning som bryter strömmen automatiskt om den upptäcker att ström läcker ut på fel väg, till exempel genom en trasig apparat eller en person som fått kontakt med strömförande delar. Den är en av de viktigaste komponenterna för att skydda mot elchock i en bostad. Läs guiden: Jordfelsbrytare: vad är det och varför krävs det
Automatsäkring: En automatsäkring skyddar en elgrupp mot överbelastning och kortslutning genom att bryta strömmen om strömstyrkan blir för hög. Till skillnad från den äldre skruvproppen kan den återställas manuellt istället för att bytas ut.
Dvärgbrytare: Dvärgbrytare är ett annat namn för den kompakta automatsäkring som sitter i moderna elcentraler. Namnet syftar på dess mindre storlek jämfört med äldre typer av säkringar och brytare.
Reläskydd: Ett reläskydd är en skyddsanordning som övervakar en elanläggning eller enskild krets och löser ut en brytare vid onormala förhållanden, till exempel för hög ström eller fel spänning. Det används ofta i större eller mer komplexa elinstallationer utöver den vanliga automatsäkringen.
Överspänningsskydd: Ett överspänningsskydd skyddar elanläggningen och anslutna apparater mot spänningstoppar, till exempel vid blixtnedslag i närheten. Det installeras vanligen i elcentralen och begränsar hur hög spänning som når känslig utrustning. Läs guiden: Elsäkerhet vid strömavbrott och åska i Norrbotten
Laddbox: En laddbox är en fast installerad enhet för att ladda elbil hemma eller vid en fastighet, med högre och säkrare kapacitet än ett vanligt eluttag. Den kopplas in mot elcentralen och dimensioneras efter fastighetens elkapacitet och bilens laddeffekt. Läs guiden: Ladda elbil hemma: guide till laddbox-installation
Typ 1-kontakt: Typ 1 är en kontaktstandard för elbilsladdning som framför allt använts av äldre modeller, huvudsakligen från asiatiska och amerikanska tillverkare. Den är enfas och mindre vanlig på nyare elbilar i Sverige. Läs guiden: Typ 1 eller Typ 2-kontakt: vad spelar roll
Typ 2-kontakt: Typ 2 är den kontaktstandard som används av de allra flesta elbilar och laddboxar i Europa idag, inklusive Sverige. Den stödjer både enfas och trefas laddning, vilket gör den till standardvalet vid en ny laddboxinstallation. Läs guiden: Typ 1 eller Typ 2-kontakt: vad spelar roll
Trefasladdning: Trefasladdning innebär att elbilen laddas med ström fördelad över tre faser istället för en, vilket ger högre laddeffekt och kortare laddtid vid samma säkringsstorlek. Det kräver att både bilen, laddboxen och fastighetens elanläggning stödjer trefas.
Effektvakt/lastbalansering: En effektvakt, eller lastbalanserare, övervakar hur mycket effekt som används samtidigt i en fastighet och minskar tillfälligt effekten till exempel en laddbox om annan förbrukning blir hög. Det gör det möjligt att installera en laddbox utan att behöva uppgradera huvudsäkringen. Läs guiden: Flera laddboxar i garage: vad kräver det av elcentralen
Plejd-dimmer: Plejd-dimmer är en smart dimmer från varumärket Plejd som styr belysning via app, fysisk strömbrytare eller tidsstyrning, och som vanligen ingår i ett hub-baserat smart hem-system för belysning. Läs guiden: Plejd eller Shelly: vilket passar din bostad
Plejd-relä: Plejd-relä är en smart brytare från varumärket Plejd som slår på och av strömmen till en ansluten krets, till exempel belysning eller annan utrustning som inte behöver dimras, styrd via app eller fysisk knapp.
Shelly-relä: Shelly-relä är en smart brytare från varumärket Shelly som ofta monteras dolt bakom en befintlig strömbrytare eller i en kopplingsdosa, och som gör det möjligt att styra en krets via wifi utan att byta ut den synliga inredningen. Läs guiden: Plejd eller Shelly: vilket passar din bostad
Smart termostat: En smart termostat styr uppvärmning, till exempel golvvärme eller elradiatorer, via app eller tidsschema istället för en fast temperaturinställning. Den kan kopplas ihop med andra smarta hem-funktioner för mer flexibel styrning.
Rörelsevakt: En rörelsevakt känner av rörelse i ett utrymme och används för att styra belysning automatiskt, till exempel i trapphus, garage eller utomhusbelysning, ofta i kombination med tidsstyrning eller ljusnivå. Läs guiden: Belysningsstyrning i trapphus och gemensamma utrymmen
Utomhusuttag: Ett utomhusuttag är ett eluttag avsett för montering utomhus, med en kapslingsklass anpassad för att tåla fukt, regn och temperaturväxlingar. Det skiljer sig från vanliga inomhusuttag genom sitt skydd mot väder och vind.
Motorvärmaruttag: Ett motorvärmaruttag är ett utomhusuttag avsett för att koppla in en motorvärmare till en bil, ofta placerat vid en parkeringsplats eller carport. Det är särskilt vanligt i kallare klimat, som i Norrbotten.
Belysningsarmatur: En belysningsarmatur är den fasta enhet som håller och skyddar en ljuskälla, till exempel en lampa eller LED-modul, och som ansluts till en belysningsgrupp i elanläggningen.
LED-driver: En LED-driver är den strömförsörjning som omvandlar vanlig nätspänning till den lägre likström som LED-belysning behöver för att fungera korrekt och hålla sin livslängd.
Transformator: En transformator ändrar spänningsnivån i en elektrisk krets, till exempel från nätspänning till en lägre spänning som viss belysning eller utrustning kräver, genom elektromagnetisk induktion mellan två lindningar.
Elpatron: En elpatron är ett värmeelement som installeras i en vattenburen värmekälla, till exempel en ackumulatortank eller värmepump, för att kunna värma vatten med el som komplement eller reserv till annan uppvärmning.
Golvvärmetermostat: En golvvärmetermostat styr temperaturen i en golvvärmekrets genom att slå på och av strömmen till värmekabeln eller värmematan utifrån inställd eller uppmätt temperatur.
Seriekopplad brandvarnare: Seriekopplade brandvarnare är sammankopplade så att om en enhet löser ut larmar samtliga brandvarnare i bostaden samtidigt, vilket ger snabbare varning i större bostäder eller hus i flera plan jämfört med fristående enheter.
Elpanna: En elpanna värmer vatten till ett vattenburet värmesystem med hjälp av el, och används som huvudsaklig eller kompletterande uppvärmningskälla i fastigheter med vattenburen värme.
Kabelstege: En kabelstege är ett öppet bärverk för att dra och samla flera kablar, vanligt i fastigheter med större eller mer omfattande kabeldragning, till exempel i undercentraler eller tekniska utrymmen.
Kabelkanal: En kabelkanal är ett slutet skydd, ofta av plast eller metall, som kablar dras i för att skydda dem mekaniskt och göra installationen mer ordnad, både synligt monterad och infälld i vägg.
Godkänd skarvsladd: En godkänd skarvsladd uppfyller gällande säkerhetskrav för isolering, kabelarea och kontakt, till skillnad från skadade eller improviserade sladdar som kan utgöra en brand- eller elsäkerhetsrisk.
Motorskydd: Ett motorskydd bryter strömmen till en elmotor om den blir överbelastad eller går varm, för att förhindra skador på motorn och minska risken för brand.
Frekvensomriktare: En frekvensomriktare styr varvtalet på en elmotor genom att ändra frekvensen på den ström som matar motorn, vilket används för att anpassa till exempel fläktar eller pumpar efter varierande behov.
Effektbrytare: En effektbrytare är en brytare dimensionerad för att koppla från större strömmar och effekter än en vanlig automatsäkring, och används där elanläggningen kräver brytning av högre effekt, till exempel i större fastigheter eller anläggningar.

Ekonomi

ROT-avdrag: Skattereduktion för reparation, ombyggnad och tillbyggnad, inklusive elarbete, i en bostad som ägaren äger och bor eller har bott i. Avdraget ger 30% rabatt på arbetskostnaden, inte på materialkostnaden, och dras av direkt på fakturan. Läs guiden: Så fungerar ROT-avdrag för elarbete
RUT-avdrag: Skattereduktion för hushållsnära tjänster som städning, trädgårdsarbete och liknande, med 50% rabatt på arbetskostnaden. Elarbete omfattas normalt inte av RUT, det är ROT-avdraget som gäller för elinstallation och elreparation i en bostad.
Grön teknik-avdrag: Skattereduktion för installation av solceller, batterilagring och laddningspunkt för elfordon. Avdraget gäller inte elarbete eller värmepumpsinstallation i allmänhet, bara dessa specifika installationstyper.
Skattereduktion laddstolpe: Den del av grön teknik-avdraget som gäller installation av laddningspunkt för elfordon i eller vid en bostad. Skild från ROT-avdraget, som gäller annat elarbete.
Arbetskostnad: Den del av en faktura som avser utfört arbete, till skillnad från materialkostnaden. ROT-avdraget beräknas enbart på arbetskostnaden.
Materialkostnad: Kostnaden för det material och de komponenter som används i ett elarbete, till exempel kablar, säkringar och armaturer. Omfattas inte av ROT-avdraget, som bara gäller arbetskostnaden.
Fast pris: Ett i förväg bestämt totalpris för ett avgränsat uppdrag, oavsett hur lång tid arbetet faktiskt tar. Vanligt för mindre, väldefinierade uppdrag där omfattningen är klar innan arbetet börjar.
Löpande räkning: Fakturering baserad på faktiskt nedlagd arbetstid och materialåtgång, i stället för ett i förväg bestämt totalpris. Används ofta för större eller mer osäkra projekt där omfattningen inte är klar förrän arbetet påbörjats.
Offert: Ett skriftligt prisförslag som beskriver vad ett uppdrag omfattar och vad det kommer att kosta, lämnat innan arbetet påbörjas.
Prisindikation: En ungefärlig kostnadsuppskattning, mindre bindande än en fullständig offert, som ger en fingervisning om prisnivån innan en mer exakt bedömning gjorts.
Fakturaunderlag: Den dokumentation, till exempel arbetstid, material och eventuellt avdrag, som ligger till grund för en faktura.
Moms på elarbete: Elarbete är normalt momspliktigt med samma momssats som gäller för tjänster i allmänhet. Momsen läggs på fakturan utöver arbets- och materialkostnaden, om inte omvänd byggmoms gäller.
Omvänd byggmoms: Ett undantag från vanlig moms som i vissa fall gäller mellan företag inom byggsektorn, där köparen i stället för säljaren redovisar momsen. Gäller specifika situationer och kräver att köparen uppfyller vissa villkor, inte standard vid arbete åt privatpersoner.
ROT-tak: Den övre gränsen för hur mycket ROT-avdrag en person kan använda under ett kalenderår. Är taket redan förbrukat genom andra ROT-berättigade arbeten går det inte att få ytterligare avdrag samma år.
Förbrukat ROT-utrymme: Den del av en persons årliga ROT-tak som redan använts genom tidigare ROT-berättigade arbeten. Är utrymmet helt förbrukat kan inget ytterligare ROT-avdrag ges förrän ett nytt kalenderår börjar.
Rörligt elpris: Ett elhandelsavtal där priset per kilowattimme varierar över tid utifrån den aktuella marknadsprisnivån, till skillnad från ett fast elpris.
Fast elpris: Ett elhandelsavtal där priset per kilowattimme är låst under en avtalad period, oavsett hur marknadspriset på el förändras under tiden.
Effekttariff: En prismodell där kostnaden för elnätet delvis baseras på det högsta uppmätta effektuttaget under en period, inte bara på den totala förbrukade energimängden.
Nättariff: Avgiften som elnätsägaren tar ut för att transportera el till en fastighet, skild från kostnaden för själva elhandeln.
Elhandelsavtal: Avtalet med det elhandelsbolag som säljer själva elen, skilt från nätavtalet med elnätsägaren som sköter överföringen.
Elstöd: Ett statligt ekonomiskt stöd som vid vissa tillfällen betalats ut till elkunder för att kompensera för höga elpriser. Villkor och nivå har varierat mellan olika stödperioder.
Serviceavtal: Ett avtal om löpande elservice, till exempel periodiska kontroller eller mindre återkommande elarbeten, som ett alternativ till att beställa varje uppdrag för sig. Läs guiden: Serviceavtal el för företag: vad ingår
Timtaxa: Den timkostnad som debiteras för elarbete som faktureras löpande i stället för till fast pris.

Bostad & nät

Elnätsägare: Elnätsägaren äger och ansvarar för elledningarna som förser en fastighet med el, till skillnad från elhandelsbolaget som säljer själva elen. De flesta fastigheter har ingen valfrihet i vilket bolag som äger elnätet på just den platsen, det bestäms av var fastigheten ligger.
Elabonnemang: Elabonnemanget är avtalet med elnätsägaren som reglerar hur mycket effekt fastigheten får ta ut samtidigt, och ligger till grund för nätavgiften. Det är separat från avtalet med elhandelsbolaget som säljer själva elen.
Huvudsäkringens storlek: Huvudsäkringen sätter en gräns för hur mycket effekt fastigheten kan använda samtidigt innan den löser ut. Storleken anges i ampere och avgör bland annat hur många elkrävande installationer, till exempel laddbox eller elvärme, som kan användas parallellt utan att överbelasta anläggningen.
Effektbrist i nätet: Effektbrist innebär att elnätet i ett område inte har tillräcklig kapacitet för att alla anslutna fastigheter ska kunna ta ut önskad effekt samtidigt, särskilt vid nyanslutning av stora förbrukare som laddboxar eller värmepumpar. Det är nätägaren, inte elektrikern, som avgör och hanterar den övergripande kapaciteten i nätet.
Anslutningspunkt: Anslutningspunkten är den fysiska platsen där en fastighets elanläggning kopplas samman med elnätet, vanligen vid ett kabelskåp eller en transformatorstation i närheten. Den avgör bland annat var gränsen går mellan nätägarens ansvar och fastighetens egen anläggning.
Mätarcentral: Mätarcentralen är platsen i en fastighet där elmätaren sitter monterad, ofta i anslutning till elcentralen men ibland i ett separat utrymme. I flerbostadshus kan flera lägenheters mätare sitta samlade i en gemensam mätarcentral.
Elmätarskåp: Elmätarskåpet är skåpet som rymmer elmätaren och ofta även huvudsäkringen, placerat så att nätägaren har åtkomst för avläsning och service. I nyare fastigheter placeras det ofta i fasad eller vid tomtgräns så att nätägaren kan nå det utan att gå in i bostaden.
Äldre installation (före 1990): Elinstallationer i fastigheter byggda innan cirka 1990 saknar ofta moderna skyddsanordningar som jordfelsbrytare för samtliga elgrupper, och kan ha kabeldragning och elcentraler som inte längre motsvarar dagens säkerhetsnivå. En besiktning ger en tydlig bild av vad som eventuellt behöver uppgraderas. Läs guiden: Vanliga elfel i äldre hus i Norrbotten
Nyproduktionsstandard: Nyproduktionsstandard beskriver den nivå på elinstallationen, till exempel antal eluttag och jordfelsbrytare för samtliga grupper, som är normal i nybyggda fastigheter idag. Äldre fastigheter kan uppgraderas mot samma nivå vid renovering, men det är inget lagkrav i sig.
Fjärravläst elmätare: En fjärravläst elmätare skickar automatiskt förbrukningsdata till elnätsägaren, istället för att någon behöver läsa av mätaren manuellt. De flesta svenska elmätare är idag fjärravlästa, vilket också möjliggör mer detaljerad uppföljning av förbrukningen.
Timmätning: Timmätning innebär att elförbrukningen registreras och redovisas per timme istället för som ett totalvärde per månad. Det används bland annat som underlag för rörliga elpriser som varierar över dygnet.
Elnätstariff: Elnätstariffen är den prismodell nätägaren använder för att ta betalt för överföringen av el, ofta uppdelad i en fast avgift och en rörlig del baserad på förbrukning eller uttagen effekt. Den är separat från priset på själva elen som elhandelsbolaget tar betalt för.
Anslutningsavgift: Anslutningsavgiften är en engångskostnad som nätägaren tar ut för att koppla en ny anslutningspunkt till elnätet, till exempel vid nybyggnation. Avgiftens storlek beror på avstånd till befintligt nät och den effekt anslutningen dimensioneras för.
Servisledning: Servisledningen är kabeln som förbinder fastighetens anslutningspunkt med elnätet, och ägs och underhålls normalt av nätägaren fram till fastighetens mätarcentral. Skador på servisledningen hanteras därför i första hand av nätägaren, inte av fastighetsägarens elektriker.
Kabelskåp: Kabelskåpet är en del av elnätets infrastruktur, oftast placerat utomhus i ett bostadsområde, där flera fastigheters servisledningar ansluts till det underliggande elnätet. Det tillhör och underhålls av nätägaren.
Nätanslutningsavtal: Nätanslutningsavtalet är avtalet mellan fastighetsägaren och nätägaren som reglerar anslutningen till elnätet, inklusive säkringsstorlek och anslutningspunkt. Det tecknas normalt en gång och gäller så länge fastigheten är ansluten, men kan behöva ändras vid till exempel en effekthöjning.
Effektabonnemang: Ett effektabonnemang innebär att nätavgiften delvis baseras på fastighetens högsta uttagna effekt under en period, istället för enbart på total förbrukning. Det används alltmer av nätägare som ett sätt att spegla den faktiska belastningen en fastighet lägger på elnätet.
Elcentralens gruppantal: Gruppantalet anger hur många separata elgrupper, till exempel för olika rum eller funktioner som laddbox och elvärme, en elcentral har plats för. Äldre elcentraler har ofta ett begränsat antal platser, vilket kan avgöra om nya installationer kräver att elcentralen byts eller kompletteras.
Huvudledning: Huvudledningen är den ledning som förbinder fastighetens huvudsäkring eller mätarcentral med elcentralen, och som sedan grenar ut i de olika elgrupperna. Dess area och skick avgör hur mycket effekt som säkert kan fördelas vidare i fastigheten.
Undercentral: En undercentral är en elcentral som förgrenar sig från en huvudcentral, vanlig i större fastigheter eller när en tillbyggnad behöver egna elgrupper nära den nya delen istället för långa kablar tillbaka till huvudcentralen. Den underlättar också felsökning genom att dela upp anläggningen i mindre, mer överskådliga delar.